Matmissbruken går sällan själva.
Att vara medveten om beroendet gör att det blir lite lättare att klara av det. Man måste acceptera att beroendet finns där och man måste lära sig att leva med det. För mig som dessutom är överviktig och av fysiska skäl vill gå ner i vikt så får jag försöka ta det lite lugnt.
Jag måste lära mig att äta igen. Att äta rätt. Vad är då att äta rätt ?
Jag vet inte. Det enda jag vet är att det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig. Så därför börjar jag om. Inga dieter eller sätt att lära sig att äta. (just nu blir det för mycket för mig, med vad man får och inte får äta). Därför gör jag just nu, tills jag mår bättre psykiskt och inte är så stressad över att gå ner i vikt längre. Jag kommer äta det jag vill men inte hela tiden. Jag kommer inte heller äta lika mycket som förr.
Tex i går åt jag en Pizza, Men det gick inte fort, blev en fjärdedel till lunch och en fjärdedel till middag. (så tappade jag resten i golvet, så det fick kastas). Me jag blev mätt på det, mycketeftersom jag hade en grönsallad till.
Jag behöver finna ut hur jag ska äta. Och det tar tid. Jag måste även bygga upp min självkänsla för att må bra med mig själv.
Just eftersom jag har sådant så orkar jag inte lära mig att äta efter ett visst mönster.
Men jag har provat och jag har kommit fram till en hel del saker faktiskt. Och jag har lärt mig saker om mig själv.
GI och LCHF är jätte bra för mig när jag ska hålla vikten, och visst mår man bättre av maten. Det är inte så svårt. Men jag verkar ha ett beroende av fett, för jag verklgien vräker i mig närjag äter kosten. Alltså finns risken för att mitt överätande ska slå till igen, och jag vill inte tappa kontrollen över det igen. (så här känner jag, många överätare känner sig hjälpta av lchf och det funkar super för dem).
Kan jag rekomendera dessa sätt att leva på? JA. Men inte som en kvick viktnedgång, Ska ni leva efter GI eller LCHF så ska ni göra det fullt ut, och då blir det inte att se tillbaka. De är två livsstilar, jag personligen har inte det engagemanget att ge just nu. Så därför väntar jag lite med det. (men det kommer ändå in recept och saker från de kosterna i mitt ätande).
Nu ska jag försöka lära mig att äta mindre portioner och oftare. Ta längre tid på mig när jag äter. Men framförallt äta det jag tycker om och trivs med. med andra ord vill jag ha korv äter jag korv.
Dessutom har F lovat att hjälpa mig med lite bilder på mig själv. Så jag får lite flera till bloggen, och så jag kan ta nya allt eftersom jag går ner. (detta skapar motivation). Det är just nu det som jag saknar mest av allt. Jag saknar motivationen och det där med att det är roligt. Så då tar jag lite bilder så kan jag se framstegen själv.
Boken jag använder som stöd tänkte jag göra som så här med. Eftersom den inte finns i bokhandeln längre, så tar jag en bild på den och ni får uppgifter om den. Då kan ni hålla utkik efter den på internet och i antikvariat. Det är självhjälpsprogrammet om matmissbruk, det är många som har frågat om det. Så jag tänkte försöka med det. (dock kommer det inte förrens i morgon, eftersom F kommer hem i kväll).

Hej tjejen. Sund inställning du har, för det är absolut inte lätt att gå ner i vikt, särskilt om du har annat som vandrar omkring i huvudet på dig. Men det jag tänkte på är: ha inte bråttom - lär dig ännu mer om dig själv och om mat. Kanske att du hittar saker som du gillar och dessutom inte leder till uppgång på vågen. Det jag tycker är ROLIGT med att gå ner i vikt är inte bara viktnedgången utan även kunskapen som jag får på vägen. Jag gick ner 800 gram nu på min första vecka på 20-veckors-utmaningen och det gjorde mig glad - men ännu gladare är jag över de kikärtsbiffar som jag numer är riktigt duktig på att göra!
Ta hand om dig, det är du värd!
Emilia
Det är så sant som det är sagt Emilia =)
800 g är faktiskt riktigt bra. Jag har inte ställt mig på vågen ännu, ska göra det i helgen tror jag. (om jag vågar).