Satt och funderade lite. Är väl ingen hemlighet att min andra hälft inte är speciellt nöjd över hur jag äter. Eller jo de gånger han inte berör så mycket (eller ser när jag lagar mat).

Men hur kommer det sig att när de är medvetna om vad man gör och inte gör, så är det äckligt. I dag gällde det dinkelmjöl fullkorn i vit bechamelsås. (vi gjorde lasange). Han fick dock riktiga pasta plattor, även om jag inte var hel nöjd, så då fick han dinkelmjöl. Men ja de är riktigt tjuriga ibland.

Har suttit och fudnerat på detta, för det gäller samma sak med mina bröder.

Är det något nytt eller något som kan tänkas vara nyttigt, är de jätte tjuriga på att prova. Eller så har de redan bestämt att det är super äckligt.

Men det är vanligt att det är så i vårat samhälle idag. Är det något man är osäker på tycker man helt enkelt inte om det. Så är det bara. Det vi inte känner till vill vi inte prova på.

Vad äter egentligen folk som åker utomlands? Äter de bara det som de känner till eller vågar de prova de lokala delikatesserna ? Hur gör ni ?

Jag har aldrig åkt utomlands men jag vill göra det för att prova lite olika rätter. Och ja jag räds inget. Lite skeptisk till att äta hund och katt är jag eftersom det är husdjur, och det känns konstigt i tanken. Samtidigt gillar jag att äta kanin, något som jag också har haft som husdjur. Men jag har liksom inga problem med det. (jag vet det låter jätte elakt, men det är så det är)

Vad jag vet kan man äta mer eller mindre allt möjligt. Jag har alltid velat åka till australien och prova de där vita larven som ska vara en delikatess när den är tillagad.

Så haggis här är eldprovet, har lite problem med tanken på inälvor. Även om det verkligen är något helt normalt.

Om man ser till mina matvanor kan amn lugnt säga att skulle jag slakata en gris skulle jag slänga 70 % av det man kan äta på grisen. Varför gör vi så egentligen? Hade det inte varit bättre att lära sig ta tillvara och tillaga allt man akn äta på djuren? Varför är vi så kinkiga och slänger flera ton mat varje år, bara för att det inte faller i smaklökarna. Tänk på all mat som hade kunnat gå till bättre behövande. Så många man hade kunnat hjälpa och som sluppit gå hungriga. För att inte tala om miljön. Jag tror nog att om man tog tillvara på allt som är ätbart på djuret så kan man spara mycket både pengar och miljö. Eller vad tror ni ?

Varöfr är vi så kinkiga och bara slänger när vi faktiskt kan äta och ta tillvara så mycket mera mat.